I förrgÃ¥r var jag i Falköping. Hela dagen faktiskt. Först var jag och sökte jobb hos ett biologiföretag och sedan var jag pÃ¥ teatern och sÃ¥g “Gammal är äldst” med Babben, Adde och Lennie.
En fundering som genast dyker upp i huvudet inför en sÃ¥dan dag är ju det där med dresscode. Man kan väl inte gÃ¥ pÃ¥ teatern och se ut som en biolog? Fast Ã¥ andra sidan kanske det är en fördel att se ut som en biolog när man söker jobb som just det. Klurigt. Det blev en feg kompromiss som inte stack ut Ã¥t nÃ¥got hÃ¥ll. (Innan jag gick till teatern stoppade jag undan min Buff och plockade fram min “Babbknapp”.)
Intervjun gick bra, fast lite nervöst var det ju såklart. Vi drack te och pratade om kransalger. Det verkar vara ett intressant jobb och en trevlig arbetsplats. Jag hoppas jag får jobba där. Jag lämnade mitt brev, CV och kopior på exjobbet och lite annat som jag har skrivit om kransalger. Jag har jobbat med det där brevet och CV:t så länge nu så det kändes skönt att bli av med det. Det blir ju ändå aldrig helt perfekt hur mycket man än korrekturläser och finputsar. När jag gick därifrån kände jag mig helt väck.
De följande timmarna hade jag tråååkigt. Ingen idé att åka hem emellan men ändå alldeles för lång tid att göra ingenting i ett småregnigt Falköping. Jag åt lunch i över en timma och sedan gick jag väldigt långsamma promenader i kvarteren runt teatern.
När det väl blev dags för show så var det i alla fall helt klart värt den långa väntan. De var verkligen jätteroliga alla tre. I särklass roligast var när en ung fotograf med en liten fånig digitalkamera sprang omkring där framme och fotade Babben. Med blixt. Lite störande tyckte jag. Babben, som var mitt i ett resonemang, avbröt sig plötsligt, böjde sig fram mot fotografen och med ett sa med ett jätteleende:
Heeej. Är du från en tidning?
Varför har du ingen hammarblixt då?
Är det en liten fattig tidning?
Falköpings annonsblad?
Hela tiden med sitt största leende. Killen knäppte ett par bilder och gick sedan.
Skratt-terapi. Det var precis vad jag behövde!

Tack alla ni som har tipsat mig om artikeln i gårdagens SN. (Tack, nu räcker det. Jag har sett den.) Undrar hur många som läste den artikeln och tänkte på mig. . .